Vad är C vitamin?
Idag är vitamin C den mest populära vitaminet i världen. Sedan 1970 när Linus Pauling släppte sin bok "Vitamin C and the common cold" så har konsumtionen ökat kraftigt. Inte alla vet dock hur fantastisk denna lilla molekyl är och många missar de enorma hälsofördelarna det är med att ta högre doser vitamin C.
Forskare konstaterade att ca 40% av hjärtpatienter i USA drog fördel av C vitamin under det följande 10 åren då patienter med hjärtproblem sjönk i samma takt. (Under 1970-talet) Flera pionjärer inom detta fältet har lagt fram sina resultat för allmänheten och tack vare detta har många liv räddats.
Forskare har även konstaterat att om alla i USA tog flera 100 mg C vitamin om dagen så skulle ca 100 000 liv räddas om året samt $100 000 miljarder i sjukvårdskostnader sparas in.
Den korrekta benämningen på C vitamin är ASKORBINSYRA. Det är en organisk syra och en antioxidant. Askorbinsyra finns att köpa i vanlig livsmedelsaffär i kryddhyllan. Man har sedan länge använt det inom matlagning (E300) då man redan upptäckt att det är både antibakteriellt och förhindrar svamp och mögel.
Brist på C-vitamin leder, som vi vet idag, till skörbjugg. Vitamin C behövs för att proteinet kollagen, som finns i huden, ska bildas normalt. Vitamin C behövs som reducerande medel då molekylärt syre används för att hydroxylera prolin och lysin så att kollagenfibrerna skall kunna korslänkas till varandra. Allvarlig brist av vitamin C leder således till att mängden kollagen i bindväven minskar och blir av dålig kvalitet. Detta gör att blodet läcker ut genom blodådrorna och man dör då av inre blödningar. Detta kan hända i sällsynta fall även i västvärlden vid dålig kosthållning.
Den första kända rapporten om framgångsrik behandling av skörbjugg är från 1535 och är författad av Jacques Cartier, fransk sjökapten och upptäcktsresande i Kanada. Cartiers besättning led svårt av skörbjugg och många dog. När Cartier frågade en person ur ursprungsbefolkningen till råds berättade denne att en dekokt av bark och löv från vissa träd kunde bota sjukdomen. Cartier prövade och kunde rapportera att kuren hjälpte.
Kanske var det inte barken som gav effekt, men löv från citrusträd innehåller faktiskt små mängder av det ämne som förebygger skörbjugg. Några årtionden senare började man på många fartyg använda apelsiner eller citroner i kosten.
Askorbinsyra namngavs på 1920-talet av Albert von Szent Györgyi och Norman Haworth som tog fasta på dess egenskap att motverka skörbjugg, eng. anti-scorbutic (scorbutic = något som har att göra med skörbjugg). Namnet Vitamin C är något äldre och härrör från en lista upprättad av Kazimierz Funk över näringsämnen, kallade vitaminer, som orsakade sjukdom hos människor som hade brist på dem. De fick sedan olika bokstäver som beteckning eftersom man inte visste deras struktur.
Norman Haworth
1937 fick Norman Haworth Nobelpriset i kemi för sitt arbete med att utreda askorbinsyrans struktur (det delades med Paul Karrer som fick pris för sitt arbete med vitaminer). Medicinpriset det året gick till Albert Szent-Györgyi för hans studier av askorbinsyrans biologiska funktioner.
Albert Szent-Györgyi
Det finns mycket kvar att lära oss om vitamin C och dess hälsofördelar. Den är antibakteriell, antiviral och tar även hand om cancer, svamp, mögel och vissa parasiter. I höga doser så kan den användas i behandling av allt från polio till cancer. C-vitamin har dessutom den fördelen att den har väldigt få biverkningar i jämförelse med vanliga mediciner.
Så varför används det inte mer inom sjukvården om det nu är så bra? Ja du, där kan man sitta och fundera över flera konspirationsteorier. Faktum är att läkarna har inte fått tillräckligt med information och utbildning om detta. Varför är en annan fråga. Jag återkommer till detta.
Systematiskt namn: (R)-3,4-dihydroxi-5-((S)-1,2-dihydroxietyl)furan-2(5H)-on
Kemisk formel: C6H4O2(OH)4